utanochinnan

Klara är som en liten personlig tankeställare, när vi gick hem från badstället idag så gick vi och snackade om jämständighet mellan könen. Jag är ju den där typiska "pojkflickan" ingen tvekan om det. Och, Klara personligen tror jag har "pojk-adhd" haha! Men, hur är det nu egentligen? Det är ju egentligen en ganska positiv sak om en tjej är pojkig. Skulle en mamma säga " min dotter är en pojkflicka ", så skulle ju genast alla tänkta "åh så bra, hon är nog en sånn som står på sig och hörs lite mer än alla andra, tar tag i saker och har många kompisar " medans om en pappa skulle säga "min grabb är en flickpojke" ja då skulle alla genast tänka. "vad säger han, sitter han och påstår hans son är bög eller" (finns ens ordet flickpojke?)

-

Så, vad är det nu som gör att det är såhär, ja blir lite full i skratt av att tänka på det.

Det är så jävla fel. Varför skulle det vara fel, om det är rätt åt andra hållet?