ute och luffar



Banana Pancakes


Godmorgon

time to go home

Då var det snart dags att åka hem. Eller, åker ikväll. Har typ blivit överklassare och börjat köpa tågbiljetter så jag tjänar 2 timmars restid och ett byte. Wugihihihi. Värt, även fast de kostar.


Hitta den här bilden. Den är tagen 16 augusti och beskriver väl exakt hur mitt liv än ser ut idag. Den här bilden förstörde också min telefon, och mitt kort till tåget var ogiltit. Så jag fick be på mina bara knän om att få åka med ändå. Och springa runt och fråga om jag fick låna någons telefon.

Stjääääääärthål

hästen gick över gränsen

Idag har ja, diskat.. Ätit mat, 2... nej 3 gånger. Intressant.
Nej, men. Myste lite med frugan när hon kom hem. Tittat på pojkar som arbetat med lägenheten. Sitter och lyssnar på knasmusik med S. Funderar på att hyra ett rum, eftersom de verkar så kul. Hoppas man hamnar hos någon ful, full o rolig jävel. Ska också hem imon. Åker hem själv och låter min karl tjäna ihop pengar sålänge, så får hon komma senare. Åka bräda på fredag, dricka öl. Blir kalasbra! Ihihihi, tågbiljett på ingång.


sprider lite hakan kärlek. hej håkan

söka jobb

Orkar inte söka jobb. Men, måste!
Få fingrarna ur röven är bara så jävla jobbigt när man typ har det så jävla gött ändå. Orkar heller inte gå in till stan, eller se fräsch ut, lukta gott, eller vara trevlig. Sådant som kan vara ganska viktigt... Näää, istället ligger jag och tittar på lite bilder från veckan och tittar ut på den fina vädret då och då, som gör mig väldigt röksugen. Slänger in lite bilder, för ja orkar inte skriva.

Spelning i onsdags 
Pussa lite på kusin
Harry kom hit i torsdags, fina vän!

Skrivande stund


closer

att komma någon inpå sker aldrig utan smärta

Har varit en så sjuk helg på ett jävligt bra, men logiskt dåligt sätt.
Fredagen bjöd på öl. Först hemma hos Farbror o hälsa på, sen ut med Anders & Jens. Drog hem vid halv elva för att hämta lite luft, eftersom vi var ute så nära härifrån. Men ja stupa i hallen och natten var bland de värsta o pinsamaste, men ändå nyttigaste kvällen på länge. Lördagen spenderades med baby. Vi käka mat, såg lite film. Skulle lägga oss för att se serier, men sluta med att vi gjorde iordning hennes rum. Tände ljus och låg och snacka till morgonen. Att komma någon inpå sker aldrig utan smärta, och jag blir bara kärare för varje dag. Stannar här någon dag till eller så. Stockholm är ju så himla fint. Lika fin som den dreglande o sovande bruden på min axel. Fuuuck off!


hejdå

Train

Beställde en tågbiljett eftersom jag vart så himla kär i dom fina kupéerna man får sitta i när man åker med ett visst tågbolag. Ska dricka öl, umgås med fina människor, söka jobb.


mamma ser till så ja inte svälter i alla fall

tillbaka i tiden

en av dom gångerna

Lämnade just huvudstaden. Sitter i en kupé som liknar en i Harry Potter eller någon gammal luffar film. Tåget lever fan, någon luktar svett, i hörnet sitter en japan och ser allmänt smart ut. Killen mitt emot är långhårig och har skägg som bara fan. Två platser jämte sitter en fisförnämd tjej som förmodligen inte alls trivs. Jag trivs ändå på något sätt. Farten, musiken, kan inte göra något för att påverka världen utanför. Är fast i kupén. Stora byggnader, lampor och liknande kommer snart försvinna. Hem till Kisa efter underbara dagar i Stockholm som har bjudit på skratt, kärlek, gråt, alcohol och förjävla fint folk.



hälsar på

alltid dörren öppen

Åkte ifrån huvudstaden i ett tåg. Satt i en kupé med massa hemliga människor och stormtrivdes. Klev av i Kisa och hämtades upp att världens finaste kompis. Vi åkte en sväng, tog en cigg och kastade nya saker över varandra. Sen åkte vi hem till mamma, åt upp all deras mat. Sen satt vi och snacka med päronen om det mesta. Så himla kul och komma hem och se hur glada mamma och låtsaspappa blir. Vi börja snacka om studenten, de är ju nära nu. Undra vilken klänning man ska ha? Haha, klänning ja. Hejdå. Nä men......... Sova, de är ju natt. Evelina har däckat i soffan jämte mig. Söt hon är. Puss



godmorgon

en bra morgoncigg


stjärt

godmorgon kompisar

Kom in jävla killar imorse och skulle kolla elementen. Jag har inte kunnat sova för jag är så rädd för att visa brösten. Kan inte sova i kläder! Inte för att jag bryr mig om dom ser mina bröst. Men dom kanske inte uppskattar det. Eller så uppskattar dom det förresten. Aja, hej ja är trött. Snart kommer Anders. Puss



Stockholm

jag hoppas att dit vin blir till vatten

Jag hänger kvar i Stockholm. Allt känns så fint idag.
Gick på stan o snacka sönder med killarna på carlings som vanligt. För trevliga jävlar.
Sen drog ja hem (hem) för att göra massa mat. Sluta med att ja låg i sängen i två timmar o lyssna på musik och myste med tjejen istället. Sen kom Anders och Jens förbi! Maten blev istället en chipspåse, men de funkar ju det med. Nu är det natt. Hej natten, eheheheheheheh. äh hejdå. Imon är det fredag och då ska ja dricka öl, o söka jobb. Söka jobb innan ölen blir nog bäst. Bye




Satt i en tunnel i örat. Nyduschad, ruffs o jävligt dålig bild. hej.


Could you be loved

Det slutar alltid bra.
Så är det inte bra,
är det inte slut.


alla dom gånger du drev med mig

jag vill inte leva på det sättet

Jag tyckte alltid att du var den smartaste personen.
Allt du gjorde spelade så stor roll i min värld.
Tills du tappade fattningen, tills vi tappade den.
Ibland brukar jag tänka på den fina uppväxten vi
hade tillsammans på våra gamla gator.
Hur jag flyttade ifrån,
och helt plötsligt var du helt förstörd en dag när jag stod i din hall.

Idag är den en dag som jag verkligen undrar vad jag håller på med. Jag har helt ärligt lämnat min vän. Lämnat henne i skola o vardag medan ja är borta. Jag är inte hemma när hon kommer hem från skolan, jag är inte där för henne på nätterna, jag vet inte hur hennes liv ser ut om dagarna. Inte som förr, när jag visste varje steg hon tog. Hon säger att jag bygger upp min framtid. Ibland önskar jag bara framtiden kunde ta sig i stjärten, för jag tror inte att jag har någon. Ibland går jag bara och väntar på att något ska rasa ihop. Samtidigt som jag liksom bara tycker livet är finare och finare för varje dag. Men, Anders har varit här idag. Även fast vi inte har snackat överdrivet mycket så har det varit skönt att han klivit runt i lägenheten och lyssnat på musiken tillsammans med mig. Och sen borde jag tänka på gårdagen, för den var riktigt fin.



hej kompisar

känner mig såhär.
en gubbe försökte få mig bära tiometersplankor nyss med. puss på han!

Nu har jag lyssnat på Somebody that i Used to now i 3253464575 timmar.

alla stjärtans dag

älska varandra eller gå under

Då var det den stora dagen, alla hjärtans dag idag.
Jävla tjat om hur ensamma alla är, hur dom kommer få fira denna dagen själva. Too bad, that´s life! Min stora fråga idag är ju, hur många får egentligen ligga idag? Tycker alla ensamma jävlar kan glädja sig på den tanken, negativa asholes! Själv ska jag glo på bio o käka mat. Bli förjävla tjock med flickvännen med andra ord!

Förresten fick jag en fetbra idé idag. Ska köpa mig en biljett till Hultsfredfestivalen i studentpresent till mig själv! Det är jag värld! Och, känner på mig att min student kommer suga balle med tanke på att jag typ inte gått i skolan på två år och inte är så jättetight med klasskompisarna, ehehehe! Men men, mera öl till mig. Och, studentkryssningen kommer ju bli så jävla awesome med tanke på att jag ska åka tillsammans med en kille som jag enbart sett på en buss en gång. Haha, klok idé.



kollegieblock

Jag satt mitt på gatan.
Min bästa vän någon meter ifrån mig.
Det var inget jag sa högt,
att han var min bästa vän.
Men, han var bäst.
Jag frågade något om stjärnorna, himlen.
Han kunde inte svara, som alla andra.
jag började nästan gråta

Tiden har verkligen bara sprungit förbi på sista tiden. Jag har inget hem än, eller. Nu för tiden kallar jag allt för hem. Vart jag än sätter mina fötter så börjar ja snart ropa hemma. Senaste tiden har bjudit på så härliga människor. Bäst av allt senaste tiden är min fina kusin Anders. Han lär mig allt han kan känns det som. Han är så himla djup och bra, samtidigt som han är världens öppnaste och goaste kille. Vi har kanske träffats trettio gånger nu, eftersom jag inte har någon vidare kontakt med pappa har ja aldrig känt släkten på den sidan. Även fast jag inte saknat någon släkt så är det något som är så ball mellan mig o Anders. Något som bara har klickat. Sen har jag även fått in så fina människor över huvud taget på senaste tiden, personer som verkligen fått mig att dö o leva. Folk som fått mig att tänka "de var inte så farligt" och sen utmanar vi döden tillsammans igen. Sanningen är den, att man utmanar döden varje dag, lika mycket som man utmanar livet. Och, det är snart ett år sen världens konstigaste sak inträffade mig. Av en ren jävla slump klev jag av tåget i Småland och träffade en som har vänt hela mitt liv upp och ner. Ärlig. Jag trodde inte man kunde se nya saker i en person varje dag som får en att älska den personen mer och mer. Ibland känns det konstigt att kalla henne för flickvän. För, flickvän är ju sånt som alla andra har. Hon är något alldeles speciellt, inget som någon annan har.




konst

jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan

Drog till Stockholm. Kusinerna drog med mig till Grand Hotell, läskiga kostymnissar. Överklassare som till och med drack på ett fint sätt och satt o förde fina konversationer. Vi drog vidare. Min ena kusin är designer. Så de vart konst fest. Ännu mer kostymnissar och smarta människor. Men, dom hade fått för sig om att dom ville jag skulle komma o sticka ut lite. Lovar, de gjorde jag. Gratis öl, gratis sprit, gratis vin. Feta högtalare o nice saker. Hitta hem också, själv. Börjar bli sån jävla stadsbo, ja är så cool. Åt en gurka o sov.

Sen var de fredag, käka thai mat o sov. roande och glamuröst.

Lördag, byggde ikeamöbler. har blivit hemmafru o karl. på samma gång! asball. Anders kom hit, så drack vi öl. Han plinka på gitarren o sjöng lite. Sen kom de mera folk. Drog till något ställe, drack öl. öl på hela bordet, folk överallt. mer öl o så. sen skulle i dra vidare, men mådde lite lagom happy så drog o käka korv ist. de var ball.

bäst!


någon som ja bruka känna

man måste våga dö för att leva

Jag har så mycket och berätta.
Jag har blivit en människa. Om jag blickar tillbaka ett år, var jag bara en liten skit som varje dag lät tågen eller bussarna ta mina problem. Endel saker klarnade igår. Jag satte mig på en stol, läste en bok om död, leva, meningar i att leva och dö. Och ja grät. Raderna kladdade ihop något speciellt i min hjärna. Det är snart ett år sen jag träffa en person som utan medvetande har ställt sig på kanten av ett surhål och dragit upp mig. Det var ungefär två månader som jag upptänkte att jag hade släktingar. Senaste månaden bestämde jag mig för att få slutbetyg. Igår bestämde jag mig för att göra något av det så kallade livet.

" vi går bara runt halvsovande och gör saker automatiskt.
För att vi tror vi måste göra det"

Jag har verkligen upptäckt hur min familj gör allt för att jag ska få gå min egen väg nu. Och mamma har lett mig in på rätt väg. Hade jag för ett år sen sagt att jag en dag ska stå på egna ben. Att jag ska spara pengar och försöka ta mig till något större hade mamma bara gett mig ett leende. Idag, vet hon att jag kommer lyckas. Min mamma och låtsaspappa gör allt för mig för tillfället. Mamma hjälper mig att ta tag i saker, att jag får mat i magen vilken stad jag än befinner mig i. Min låtsaspappa sa något för länge sen "låt henne åka medans hon orkar med det". Utan deras pepp o hjälp med pengar hade jag nog inte ens typ tagit mig till Stockholm över en dag bara.

"släkt"

Jag har egentligen aldrig haft någon släkt, aldrig tyckt det är viktigt. Jag hade mina så kallade kusiner. Och familjen. Familjen är det viktigaste någonsin. Men, mina "kusiner" flyttade ifrån mig. Utan att ens röra en min, utan att ens ge mig ett litet "vi kommer sakna dig". Dom lämnade det där huset som dom alltid bott i, dom lämnade nyckeln till någon annan människa och jag kan inte längre gå dit. För två månader sen träffade jag min farbror för första gången på tio år. Varför tio år sen vi såg, vet jag inte. Det har bara blivit så. Helgen efter ringde min kusin och ville ta en öl med mig. För mig, kändes det lustigt. Varför skulle min kusin bara helt plötsligt efter alla år vilja gå ut med mig? Men, han har fått mig att inse att släkt är en ganska stor grej här i livet. Jag har aldrig kallat någon kusin riktigt. Han är 12 år äldre än mig, men som han säger själv "har barnasinnet kvar". Vi har kanske träffats 30 gånger. Ändå så känns det som att vi har delat ganska mycket av våra liv tillsammans. Idag är jag glad att jag satte min fot i deras hus för en middag.

"försvinna
idag är du bara någon som jag bruka känna"

"dom låtsas som att vi aldrig funnit, som inget mellan oss har hänt"
Igår lovade min bästa vän mig att aldrig försvinna ur mitt liv. Vi kommer alltid ha våra liv på olika ställen. Hon har alltid stått där jag inte varit, o tvärt om. Ändå, har vi alltid till sist hamnat på samma ställe i slutändan. Jag var en annan person när hon umgicks med mig i början. Jag hatade människor. Jag var rädd för mig själv, rädd för livet. Jag tyckte allt var obehagligt. Trodde att allt hade med död att göra. Ändå, satt hon alltid på andra sängkanten varje natt när jag grät mig genom det mesta. Hon sa jämt "vill du vara breve mig" även fast hon visste att ja inte klara av någon fysisk kontakt. Ja svara alltid "nä, de går över snart". Oftast visste vi att nästa natt skulle vara densamma. Men hon var där ändå och erbjöd en sovplats breve sig. Vi somna alltid i var sin säng. Idag, står hon närmare mig än någon annan av mina vänner. Vi delar alltid säng och varje liten beröring av henne skriker det vänskap om.

"alltid på samma plats"

Jag sa alltid när jag var mindre att jag skulle bo kvar på samma ställe som jag alltid bott på. Jag var nog mest rädd. Rädd för att blir en i mängden. Men, det blev jag ändå i våran stad. Som alla andra. Man vet vem alla är, men man orkar inte bry sig om dom. Dom bara är där. Idag, känner jag att jag hellre inte blir igenkänd. Men ändå lämnar något slags tecken.

I skrivande stund är jag på bussen. Inte för att den ska ta mina problem.
Utan för att jag idag njuter av varje mil, varje ny stad o varje människa som ler mot mig.


världens bästa fest

rave. här känner vi ingen, ändå känner alla allt.

Var den absolut bästa kvällen i lördags på länge!
Vi började med en jävligt bra förfest. Rökte vattenpipa & lura folk att vi rökte gräs.
( egentligen var det bara oregano, kryddan.. ) Synd bara att dom inte gick på det. Hade nog dött om dom suttit där o blivit höga på oregano. Gjorde fina mänskliga högar med. En sög av en banan, en elda upp mattan med kolen, en hade tuppkam. De var cool iaf.

Sen drog vi vidare till en så kallad 40-års fest. Som visa sig vara en Techno-rave fest. Som visa sig vara det bästa någonsin. Här var det ingen gammal pubmusik som suger. Här var det inte folk som kladda på en, svett som rann o bitchblickar för man råka titta på fel person.

Så jag gick upp på dansgolvet, där alla stod vända mot herr speleman.
Jag stängde mina ögon och bara släppte allt. Mitt huvud har nog aldrig varit så tomt. Så jävla skön känsla i hela kroppen. Kändes som mina armar blev tio meter långa och bara for runt hela min kropp. Som att ja flög upp i luften hur lätt som helst och landa så hårt men ändå skönt att hela kroppen fick sig en smäll. Hade någon väckt mig på morgonen och sagt att ja legat hemma i sängen och någon drogat mig med någon konstig drog hade ja trott dom. Shit så bra kväll.



andra sidor

perspektiv

Det vackra med uttryck är att dom finns överallt.
Tydliga uttryck, små detaljer, oberörande och berörande drag.
För vissa kan uttryck vara en mardröm, för andra en verklighet.
Uttryck kan nästan alla se på alla, men så finns de dom som nästan ingen kan läsa.
Ingen förstå vad dom skriver, hur dom rör sig, vilket drag som ska komma här näst.
vänd ryggen till, men jag kan ändå läsa dina uttryck

spy


Vart lite sjuk igår, matförgiftat eller något.
Mellan klockan 2 och 8 spydde ja med 5 min mellanrum.
Sen fick ja kramper i magen så ja inte kunde röra mig. Spännande.
Spydde till natten och satt och försökte få i mig vätskeersättning till klockan 3 inatt.
hohoh jaja igår kändes de ju att man levde iaf. haha


RSS 2.0